Växter på EU-listan som kan finnas hos oss
Foto: Bengt Ekman, Naturfotograferna/IBL
Jättebalsamin är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Läs mer om jättebalsamin hos Naturvårdsverket.
Jätteloka förekommer i Sverige och har stor spridning. Den bekämpas lokalt. Jätteloka är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Det är inte jätteloka som finns i Örtagården utan det är kvanne som är en gammal svensk kulturväxt.
Läs mer om jätteloka hos Naturvårdsverket.
Några främmande arter som är eller riskerar bli invasiva i Sverige, men som ännu inte omfattas av några regler.
På vårt koloniområde kan några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige finnas. Det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter vad gäller dem, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.
Blomsterlupin
Arten sprider sig snabbt och är vanligt förekommande längs vägar, järnvägar och skräpmark samt i trädgårdar.
Blomsterlupinen utgör ett hot mot biologisk mångfald då den konkurrerar ut växter i de miljöer som den trivs i, som till exempel vägkanter och järnvägsbankar. På sikt kan blomsterlupin påverka vegetationen där den etablerat sig på grund av sin förmåga att binda kväve och därmed gödsla marken. I de naturligt magra jordarna som den vanligen växer i kan tillskottet av kväve exempelvis göra att ängsblommor ersätts av mer kväveälskande växter.
Blomsterlupinen hotar även andra växter genom att de lockar till sig pollinerare, som hellre besöker blomsterlupin än inhemska blommor.
Dessutom innehåller blomsterlupin alkaloider, som kan vara giftiga för får och nötkreatur. Den kan även vara allergiframkallande för människor.
Det är bara blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) som är invasiv. Andra sorter av lupiner räknas inte som invasiva.
Mer om blomsterlupin hos Naturvårdsverket.
Parksallat
”Saftigt gröna blad och därtill en vacker ljust blålila blomma, ja den ser onekligen fräsch ut, parksallaten. Och det är många, för många som sparar den och låter den föröka sig. Det finns även många som tigger en planta av den i tron att det är en cikoria.”
Läs mer om parksallat hos Rabarberträdgård.
Kanadensiskt gullris
Gullris är en annan växt som förekommer flitigt i våra trädgårdar men som allt för ofta rymt och tagit över stora fält. Kanadensiskt gullris är en främmande invasiv art som spridit sig starkt i Sverige. Den kan trots det vara värd att ha kvar i trädgården, framförallt för insekternas skull. För att hindra att den sprider sig med frö bör man klippa av stjälkarna efter blomningen.
Mer om invasiva främmande arter
Läs mer invasiva arter hos Naturvårdsverket.